Nytt kapitel undersöker paraprofessionell översättning ur ett översättningsekologiskt perspektiv
Rebecca Piekkari och Stefanie Tietze har publicerat ett nytt kapitel som undersöker paraprofessionell översättning i flerspråkiga organisationer ur ett översättningsekologiskt perspektiv.
Kapitlet, ”Zooming in, zooming out on paraprofessional translators: A translation ecology perspective from organization studies and international business”, ingår i Paraprofessional Translation at Work, redigerad av K. Koskinen och utgiven av John Benjamins 2026.
Att förstå översättning som en organisatorisk ekologi
Kapitlet använder begreppet översättningsekologi (translation ecology) för att undersöka komplexiteten i paraprofessionellt översättningsarbete i flerspråkiga organisationer. Författarna utgår från att paraprofessionell översättning historiskt och i nutid är förankrad i flerspråkiga miljöer, där översättningspraktiker formas av flera organisatoriska och kontextuella faktorer.
För att undersöka dessa dynamiker återvänder författarna till en tidigare genomförd etnografisk studie av en ryskspråkig bank baserad i Kazakstan, och använder den tidigare publicerade studien som empiriskt material för en ny analys.
Den nya analysen fokuserar på arbetet hos organisationens språkaktörer, inklusive både professionella och paraprofessionella översättare. Studien visar hur dessa aktörer bidrar till att förändra bankens språkpraktiker och öka graden av språklig inkludering.
Zooma in och zooma ut
Att närma sig fallet ur ett översättningsekologiskt perspektiv ger ytterligare insikter i översättning som en holistisk organisatorisk process. Författarna undersöker översättning på makro-, meso- och mikronivå, och visar hur språkpraktiker och översättningsaktiviteter hänger samman över olika organisatoriska och kontextuella nivåer.
Perspektivet riktar också uppmärksamheten mot översättningsprocessernas multidirektionella karaktär. I stället för att se översättning som en linjär överföring mellan två språk visar kapitlet hur översättning bidrar till den fortlöpande förhandlingen av mening inom flerspråkiga och gränsöverskridande organisationer.
Analysen lyfter fram potentialen i översättningsekologi som ett perspektiv för att förstå gränsöverskridande affärsverksamhet, flerspråkiga organisationer och organisatoriska språkpraktiker.
Kapitlet avslutas med en diskussion om de metodologiska implikationerna av detta perspektiv och en uppmaning till ytterligare fördjupad forskning om flerspråkiga organisationer ur ett översättningsekologiskt perspektiv.
Kapitlet bidrar därmed till den växande tvärvetenskapliga dialogen mellan översättningsvetenskap, organisationsforskning och internationell företagsekonomi, samtidigt som det synliggör det ofta osedda arbete genom vilket flerspråkiga organisationer skapar språklig inkludering och möjliggör gränsöverskridande samarbete.