Att återerövra historien i forskning om internationell företagsekonomi

En ny ledarartikel i Journal of International Business Studies efterlyser en starkare integrering av historisk forskning och kontextualisering i forskningen om internationell företagsekonomi (International Business, IB).

”Reclaiming history in IB research: expanding interdisciplinary inquiry through historical contextualization” är skriven av Stephanie Decker, Geoffrey Jones, Klaus E. Meyer, Rebecca Piekkari och Catherine Welch och publicerades den 21 juni 2026 i volym 57 av Journal of International Business Studies, på sidorna 441–456.

Att föra in historia i IB-teoretiseringen

Ledaren utgår från att historia inte enbart är en bakgrund till internationell företagsverksamhet. Historia är i stället en konstituerande del av hur forskare förstår multinationella företag, etablering på utländska marknader, institutionell förändring och gränsöverskridande värdeskapande.

Även om det tvärvetenskapliga samarbetet mellan International Business och andra forskningsområden har ökat kvarstår viktiga utmaningar när det gäller att integrera historiska metoder och insikter från företagshistoria i IB-forskningen.

Författarna identifierar tre områden som kräver särskild tydlighet:

  • Tidsmässigt avstånd – att förstå hur historiska perioder och deras avstånd från nutiden påverkar forskningsfrågor och teoretisk tolkning.
  • Arkivkällor – att utveckla rigorösa metoder för användning och utvärdering av arkivmaterial.
  • Historisk kontextualisering – att integrera historiska utvecklingsförlopp och kontexter direkt i teoretiska förklaringar.

Att utvidga IB-forskningens förklaringskapacitet

Författarna föreslår integrerade forskningsdesigner som införlivar historisk analys direkt i IB-teoretiseringen. Sådana angreppssätt kan göra det möjligt för forskare att undersöka kausala frågor, analysera långsiktiga effekter av tidigare händelser och utveckla teorier som tar hänsyn till både tid och kontext.

Historisk kontextualisering kan också bidra till att förklara varför standardiserade teorier inte nödvändigtvis är lika tillämpliga i olika kontexter. Genom att undersöka historiska förlopp och institutionell utveckling kan forskare identifiera stigberoende processer som kanske inte blir synliga i kvantitativa ögonblicksbilder av nutiden.

Ledaren förespråkar därför ett förhållningssätt till IB-forskning som tar de tidsmässiga och kontextuella dimensionerna av internationella affärsfenomen på allvar.

Den fastställer också bedömningskriterier för rigorös historisk forskning och skapar en brygga mellan traditionerna inom International Business och företagshistoria.

Genom att klargöra begrepp, beskriva forskningsdesigner och lyfta fram exempel på god forskningspraxis syftar specialnumret till att utvidga IB-forskningens förklaringskapacitet när det gäller komplexa, tidsbundna och kontextkänsliga fenomen som kännetecknar internationell företagsverksamhet.

Publikationen bidrar till en bredare tvärvetenskaplig strävan att förstå inte bara vad som händer inom internationell företagsverksamhet, utan också varför det sker på olika sätt över tid och på olika platser.